För flera år sedan flyttade jag ut från Visby där ateljén blev för liten. I Stenkumla, knappt en mil söderut, fann jag en plats med atmosfär och ytor. Det är där jag skapa mina alster i olja, akryl och akvarell. Ateljén är en del av mitt galleri och öppen vid galleribesök.
I mitt arbete utgår jag utifrån dagar vid stranden. Landskapet, ljuset och det rika fågellivet ger grundmaterial när jag går in i ateljén för att skapa.
processen måleri
Det är morgon och en dag som alla andra målardagar. Jag tänker inte så mycket vad som skall ske, det är ingen idé. Tar bara en massa kraft som jag kommer att behöva sinom tid. Jag går nerför trapporna, stegar mig igenom korridoren och öppnar dörren intill ateljén. Det doftar olja från gårdagens målning. Motivet ligger och torkar mot väggen vänd ifrån mig, liksom alla andra motiv som är klara. Det är en ny morgon och nytt motiv. Inga distraktioner, bara en vit canvas som skall spännas upp på kilramar innan dagens arbete kan börja. Det finns alltid en riktning men innehållet är alltid lite dold i det dunkla. Ovissheten, det osagda, eller snarare det omålade skapar en viss nerv som triggar igång skapandet. Om några timmar hoppas jag befinna mig där i ett ”flow” som gör att dagens arbete mynnar ut i ännu en målning. Samma sak imorgon, dagen därpå och dagen därpå.
Det pågår en scen där pigmenten, duken och penselns rörelser är aktörer. Någonstans där tenderar en bild att uppstå som tilltalar min dag.
Pennan rör sig, synintrycken växlar. Förändrar hur pennan rör sig. Linjer bildas, suddas ut i någon mån av vattnet som fyller papprets yta. Pigment som fastnar. Ett blad som torkar och väver in allt till en bild.
Ligger där i soffan, totalt orkeslös. Jag har lämnat allt av mig och det som finns kvar, torkar där nere i ett skimmer av olja.